En dag till...

Idag fick jag två jobbiga samtal.
Först ringde Rickard och sa att han måste ha 100 kronor idag för bensin eftersom han skjutsat pojkarna hit några gånger.
Jag har inte de pengarna och han suckade och hade sig och jag fick ont i magen och skämdes.
Sen ringde soc och sa att jag MÅSTE komma på det där mötet imorgon ÄVEN om jag inte har barnvakt så nu får min stackars dotter följa med.
Dessutom vet jag inte hur jag ska betala bussen..man måste ju betala via sms och att lägga 100 kronor på att ladda mobilen just nu känns verkligen onödigt.
Jag har fått betala dubbla hyror den här månaden och jag fick avslag på ALLT jag ansökte om i möbelväg så pengarna bara försvann den här månaden. Dessutom har ju dottern börjat i ny skola och det har inhandlats gymnastikkläder,skor,ryggsäck,sittunderlag och gud vet vad.
Det känns som om jag kämpar hela tiden,jag får aldrig slappna av..alltid är det nåt jag glömmer eller missar. Jag orkar inte ..på riktigt.
Och idag ska jag ha pojkarna och jag vet inte hur jag ska orka och då får jag skuldkänslor mitt snus är slut och jag pallar inte att gå till affären och jag måste städa,tvätta,packa upp böcker,släpa upp saker från källaren,kasta saker,få ordning iTyras rum,måla byrån,laga mat och gah!
Allt jag vill är bara att krypa ihop i fosterställning. När tar det slut? När ska jag få lite lugn och ro?...nu är det verkligen på gränden..vad jag orkar.